Veckans inspiration

Showdown state

Så var den då klar 

Klänningen med stort 

K. 

Den som ska få dansa loss på en scen. 

Jag hoppas att den kommer att trivas. 

Och kvinnan däri. 

Veckans inspiration

Kvinnan och ögonen !

Människor med talang

Veckans inspiration

Onsdagen

Grön Hoodie med jättekrage

I onsdags plåtade vi lite kläder.

Sådant jag har skapat.

Tyvärr dåligt väder,

och dåligt ljus.

Så vi ser det kanske som en liten testfotografering,

och gör det hela en gång till.

För kul,

det hade vi. 

Jumpsuit med jätteluva 

Livets ironi

Jag är sjuk igen,

jag har totalt tappat räkningen nu,

jag menar vilken gång i ordningen detta är,

dessa förkylningar,

jag kan inget annat än att bara sucka

...

Jag kan bara göra allt annat än att inte ringa läkaren.

Nä jag vill inte höra ännu en gång att 

'-förkylningarna är starka detta året'

'-det är fler än du som ringer och känner samma sak'

'-Nä du är inte döende'

Tack det var inte det jag trodde. 

Jag funderar på om jag verkligen utrycker mig så dåligt.

Sa jag inte att det är tionde gången 

(jag överdriver aldrig)

jag är S J U K

och nu undrar jag om jag kanske fattas något

jag menar vitaminer

brist på blod,

järn i blodet kanske det är

Jag vet inte,

det är därför jag undrar

DET ÄR DÄRFÖR JAG RINGER 

jag är ju ingen läkare.

...

Jag vet att jag inte håller på att dö,

skulle aldrig ta orden i min mun,

skulle aldrig påstå det,

känns som att jag blivit beskylld,

och bör skämmas.

Ska jag säga nästa gång jag ringer att jag läser Kristian Gidlunds böcker,

i detta nu,

och nej jag förstår att jag inte håller på att dö,

jag är inte i närheten.

...

Jag fortsätter läsa,

tårarna rinner längst kinden

och jag vet inte om de rinner för att boken är sorglig

eller för att mina ögon brukar rinna när jag är förkyld

...

Från mitt arbetsbord

Veckans inspiration

Veckans inspiration,

inte ett dugg otippat för mig

bilderna nedan

ett utdrag från moodboarden som hör ansökningsuppgiften till.

Det som kommer genomsyra veckan.

Att hålla helg

Många dagar

Rita mönster

leta tyg

rita om mönster

klippa ut mönsterdelar, först i papper och sen i tyg

prova mellanlägg

sy toile

skissa

klippa i tidningar,

skapa en moodboard, stämningsplank så vackert kallat på svenska 

Ja det är verkligen kaos 

fast nu efter några dagar ett mycket mer organiserat sådant.

Jag gillar ju när det är sådär så man får bena sig en väg 

för att kunna plöja fram genom alla projekthögar.

När timmarna rullar på,

när man blir sådär trött i ögonen och kurrig i magen 

för att det gått alldeles för lång tid sedan det var en paus.

Det som är extra positivt är att pauserna numera kan spenderas på balkongen i solen,

det gör ju en sådär extra lycklig

hur det än må gå där inne med alla projekt och tankar. 

I ett virrvarr av projekt och idéer

Strukturera mig,

komma iordning,

hitta en arbetsföljd,

'beta av projekt',

inte göra allt på en gång,

eller göra inget,

låsa tankarna,

för att inte tänka för mycket,

men ändå öppna upp tankarna,

för att kunna skapa

...

Det är svårt att bli vän med s t r u k t u r e n 

Before

På min önskelista

Det blev en klänningsprovning inne på Indiska idag.

Fann sju stycken under en rask promenad igenom butiken.

De har snäppt upp måste jag säga,

är imponerad.

Får prova de i färg nästa besök,

för det lär definitivt bli fler denna våren.

För exakt en vecka sedan

Då var det 'halv åtta middag'

denna gång hemma hos oss.

Eftersom vårt kök är aningen för litet för att klämma in sju personer i

så brukar vi duka långbord i stora rummet

Kvällens meny lyckades bli sådär vårig,

lätt, frisk och grönsaksfylld 

Klorofyllsoppa, a la Jonathan, Anna & Sara

Lax på svart quinoa- och salladsbädd, det var ju vi i huset som stod för det

 Fruktsallad i det där friska slaget, av Christina & Henrik 

Har aldrig haft en så vacker disk efteråt...

Ta avstånd

Det kan inte vara någon som missat dagens redigering av bilder.

Modellbilderna vi matas av.

Det där manipulerandet,

det som blir så motbjudande.

När det inte längre är det som från början var.

Tillfixet som har blivit om-modellering. 

Jag känner att jag blir arg.

Arg på de som 'leker' så fritt,

som ger sig friheten att måla om verkligheten.

Kanske mest arg över att de lyckas sätta en stämpel på verket

som verkligt.

Ett övergrepp,

på de mänskliga kropparna. 

Jag blir förundrad,

och upprörd.

Redigeringskonsten, 

en konst i sig.

Jag är imponerad.

De som istället för att måla med penslar målar med klick. 

Jag är däremot inte ett dugg imponerad när man skapar en vrängd värld,

en vrängd syn på det som är.

Det jag tycker är allra viktigast är att vara medveten,

medveten om vad man skriver under på 

när man så 'enkelt' börjar mixtra. 

Det är det där med att våga ta ställning...

Jag skulle aldrig dra i de där reglagen,

jag menar modellera om.

Dra i andras kroppar,

peta i det aldra heligaste.

Det är med respekt för, 

först och främst för personen framför kameran,

min modell jag valt ut för att det ska vara precis den.

Respekt för människan,

och det jag anser vackert.

Och inte att förglömma,

fotokonsten,

så ren och äkta som bara den kan vara.

Pennan går

Ibland tycker jag det är sådär löjligt roligt att skissa.

Ännu roligare är det att titta tillbaka på 

och kunna känna sig nöjd med visst 'kladd' en åstadkommit.